Elldorado

För drygt ett år sedan släppte Mattias Alkberg skivan "Mattias Alkbergs begravning", en bitterljuv, vacker skiva, som behöll Alkbergs humoristiska och sarkatiska texter i vissa fall. Det var en skiva som jag kunde lyssna flera timmar på. Två år innan det släppte han skivan "Anarkist", en melankolisk skiva som på många sätt påminner om "Mattias Alkbergs begravning", fast bättre. Alkberg har varit en personlig favorit för mig ända sedan The Bear Quartet och Mattias Alkberg BD, två grupper som spelade indierock med punkinfluenser. Därför blir jag extra besviken över att den nya skivan inte på långa vägar håller samma mått som de föregående verken. Den 20 augusti släppte Mattias Alkberg sin nya skiva under titeln "Södra Sverige". Det är en kladdigt, ihopsatt punkskiva där Alkberg ägnar i stort sett hela skivan åt att vräka ur sig en rad med klyschiga floskler om politiker och samhället. Musiken låter som om det vore ett gäng femtonåringar som just lärt sig att spela instrument som framförde det hela och även om jag tror att jag förstår vad det är som Alkberg vill få fram så säger jag tyvärr att det inte håller. Det är en skiva som i stort sett saknar djup och mångfald, vilket inte brukar vara ett problem för just honom. Politik har alltid varit ett ämne som Mattias Alkberg har tendens att snudda vid, men det här blir tyvärr för mycket tillochmed för mig. Men helt innehållslös är inte skivan ändå. På vissa punkter så påminner den om Mattias Alkberg BDs fantastiska skiva "Tunaskolan", blandannat låten "Mammas lilla gris", var en glad överaskning för mig och jag hoppas att detta bara var ett vägskäl som Alkberg tvingades nå för att sedan ta sig vidare och kanske våga vara en aning konservativ när det kommer till sin egen musik och inte glömma bort allt fantastiskt som han har gjort genom åren.